Abstract: Många svenska kustavsnitt har drabbats av oljepåslag som påkallat omfattande räddnings- och saneringsinsatser. Många kustområden bedöms som särskilt känsliga för oljepåslag bl a pga Östersjöns låga salthalt, som gör att många arter existerar under stressade betingelser och att återhämtningen efter störningar kan ta mycket lång tid. En omfattande beredskap har byggts upp för att snabbt avlägsna olja från nedsmutsade stränder och teknisk utrustning för sanering förrådshålls på många platser. Saneringsinsatser och tillhörande kostnader kan bli mycket omfattande och pågå under lång tid och även ge upphov till olika typer av socioekonomiska konsekvenser. För att kommuner och länsstyrelser skall kunna planera sin beredskap och upprätta handlingsprogram behövs kunskaper om vilka socioekonomiska konsekvenser som kan uppstå till följd av storskaliga oljepåslag. En kvantifiering av konsekvenserna kan bidra till framtagning av erforderligt planeringsunderlag. Utredningen identifierar och kvantifierar exempel på de möjliga socioekonomiska konsekvenser som kan uppstå vid ett större oljepåslag orsakat av en fartygsolycka till sjöss. Utredningen började med en förstudie, en fördjupningsstudie samt scenariostudier för Halland, Skåne, Blekinge och Kalmar län samt Stockholmsregionen. Identifiering och kvantitativa uppskattningar av nyckeltal har gjorts med ledning av tidigare olyckor i Sverige men också med referenser till internationella olyckor främst från europeiska eller amerikanska kustområden. Studien visar att olika regioner är olika känsliga och skadekostnaderna kan variera avsevärt. Fördelningen mellan olika näringsgrenar såsom turism och fiske samt kostnaderna för direkta responsåtgärder kan vara mycket olika. Scenariostudierna visar att effekterna är störst under det första året efter oljepåslaget men effekterna kan kvarstå under längre tid och ge sekundära konsekvenser på längre sikt. De socioekonomiska konsekvensernas kostnader är sannolikt större än kostnaderna för saneringsinsatsen. Flera av de negativa konsekvenser och olägenheter som uppstår kan inte kvantifieras i kronor och etablerade system för kostnadsersättningar och kompensation kan inte fullt ut täcka alla socioekonomiska skador som drabbar samhälle och individer. Resultatet av studien är inte formulerad som rekommendationer för framtida beredskapsplanering utan är i första hand avsett att illustrera möjliga socioekonomiska konsekvenser och tjäna som underlag för fortsatta fördjupade studier. Abstract: Many sections of the Swedish coastline have been hit by oilspills which have necessitated extensive rescue and clean-up operations. Many coastal areas are considered especially sensitive to oil spills among other things because of the low salinity of the Baltic Sea, which means that many species exist under very stressed conditions and that recuperation after disturbances can take a long time. A very extensive emergency service has been built to rapidly remove oil from soiled beaches and technical equipment for clean-up is kept in many places. Clean-up and related costs can be very large and continue for a long time and also cause various forms of socioeconomic consequences. To enable local government agencies to plan their emergency services, knowledge about the socioeconomic consequences of major oil spills is necessary. Quantifying the consequences can contribute to the elaboration of the necessary planning documents. The reports identify and quantify examples of the possible socioeconomic consequences that can occur in a major oil spill caused by an accident at sea. The project started with a pre-study, an in-depth study and scenario studies for 5 different regions. Identification and quantitative estimates have been made based on earlier accidents in Sweden and also with references to international accidents, mainly from European or American coastal areas. The study shows that regions differ in sensitiveness and damage costs can vary considerably. The distribution between industries such as tourism and fishing and costs for direct response activities can be very different. Scenario studies show that the effects are largest during the first year after the spill but they can remain during a much longer time and cause secondary consequences in the long run. The costs of socioeconomic consequences are probably higher than for clean-up operations. Many of the negative consequences cannot be quantified and established systems of compensation cannot fully cover all socioeconomic damage to society and individuals. The result of the study is not formulated as recommendations for future emergency planning but is mainly supposed to illustrate possible socioeconomic consequences and form a basis for continued in-depth studies. The reports are written in Swedish.