Abstract: Målsättningen med förstudien är att skaffa en bättre kunskap om användbarheten av och nyttan med ett DSC-system (Damage Stability Control System) och systemets realiserbarhet, samt förbereda en testinstallation av ett DSC-system ombord RoRo-passagerarfärjan M/S Skåne i första hand och ombord ECOSHIP i andra hand. Analyser av olika metoder för att aktivt hålla fartyget flytande i upprätt läge och metoder för att hantera vind- och våglaster ingår i förstudien. Problem som kommer att studeras är vilka tankar som måste pumpas ur i första hand, kan man motfylla i vissa tankar, och ska kursen ändras p g a vind- och våglaster. Förstudien förväntas ge indikationer på de möjligheter och svårigheter som finns med ett DSC-system, samt utgöra grunden för ev. beslut om fortsättning med simulatorstudier och testinstallationer ombord M/S Skåne och ECOSHIP. En viktig slutsats från Estoniaolyckan är att besättningen på bryggan kontinuerligt måste få information om fartygets lastkondition medan incidenten eller olyckan utvecklas. Ett informations- och beslutsflödessystem, som från tryckgivare presenterar vattenmängden och förändringshastigheten i olika utrymmen och rörelsen hos fasta laster, och som kontinuerligt beräknar fartygets tyngdpunkt och metacenterhöjd, och som predikerar fartygets kommande tillstånd (rullningsvinkel, stampningsvinkel, risk för kantring, etc.) förbättrar radikalt befälets möjlighet att handla snabbt och på rätt sätt i en nödsituation. Ett system som dessutom hjälper befälet att välja lämplig kurs och fart, i förhållande till vind och vågor och skadans position, samt föreslår ev. motfyllning av vatten i tankar eller annan hantering av ballasttanksystemet, ökar ytterligare säkerheten.
Om man får en skada i hårt väder är det nödvändigt att ta hänsyn till rörelser p.g.a. vågorna, eftersom dessa rörelser påverkar risken för förskjutning av lasten och även påverkar mängden inträngande vatten framför allt vid en skada i vattenlinjen. Traditionella statiska beräkningar av skadefall ger bara som resultat en statisk krängningsvinkel. För att studera om och när det är lämpligt att genom eventuell motfyllning eller annan ballasthantering hålla ett fartyg på rätt köl har en mindre preliminär simuleringsstudie genomförts. Simuleringar har genomförts med M/S Skåne med en antagen skottindelning och midskepps-skada. Den matematiska modelleringen av vatteninträngningen är i denna förberedande studie förenklad och tar ej hänsyn till alla de effekter som det in- och utströmmande vattnet påverkar fartygets rörelser med. Resultat av simuleringar i sidjö med fartyget stillaliggande visar att intakt fartyg rullar mer än då fartyget är skadat. Signifikanta våghöjden har varierats från 1,9 m till 5,3 m Anledningen till detta är att den genom skadan minskade stabiliteten ger än längre egenrullningsperiod, som därigenom kommer längre ifrån de inkommande vågornas period; med andra ord minskad risk för resonans. Longitudinella eller transversella skott på bildäck förhindrar att hela bildäcket blir vattenfyllt men det vatten, som ändå tränger in på delar av bildäcket orsakar en slagsida på i medel endast 4°. Man kan räta upp fartyget genom att ballasta bottentankarna, men då ökar rullningen till ungefär samma värde som för det oskadade fartyget. I det här fallet är det således tveksamt om det lönar sig att ballasta fartyget, eftersom stabiliteten är tillfredsställande och rullningsrörelsen blir större i upprätt läge. Förslag på lämplig motfyllning eller annan ballasthantering från SCS i olika situationer för att hålla fartyget flytande på rätt köl är värdefullt. Risken för ballaståtgärder, som gör att fartyget kantrar över åt andra hållet, minimeras. Det förutsätter dock att i princip alla typer av skador och lämpliga motåtgärder är kartlagda och implementeras i SCS. Abstract: The pre study was undertaken to determine the size and contents of a possible full study of the installation of a Damage Stability Control System, DSC, and prepare a test installation on board a roro passenger ferry. The pre study was followed by a full scale project. This pre-study resulted in the implementation of a full scale project, which is presented as a project on its own in this database. The name of the project is: Damage Stability Control System. The pre-study made some preliminary calculations and simulations of relevant aspects of loss of stability after hull damages. What measures can be taken to improve stability? How can all relevant aspects be integrated into the DSC system? The final report of the project is written in Swedish