Abstract: In the Skagerrak there are 261 ship wrecks which have been identified as potentially polluting wrecks. Twenty of these are located close to the Swedish coast, within the Västra Götaland County. The majority of the potentially polluting wrecks originate from the Second World War, hence many are heavily corroded and some are already leaking oil. In Sweden this problem has been discussed now and then since the mid seventies, yet there is no legislation regulating the liability for preventive actions to avoid future oil spills from the actual wrecks. This pre-study highlights potentially polluting wrecks in the Skagerrak, but the problem is present along the rest of the Swedish coastline. Therefore, there is a need for the establishment of a national database over recognized potentially polluting wrecks. Additionally, the matters of liability and financing of wreck assessment and remediation require immediate attention. Present salvage technology allows for offloading the oil onboard the wrecks, but the remediation operation can be very expensive (about 20-250 million SEK per wreck). This cost has to be compared to the socioeconomic consequences occurring in case of a sudden leak of the corresponding amount of oil along the coast. To ensure that the environmental benefits of a remediation are economically justified, it is of great importance to initially conduct a detailed wreck assessment which in addition to verification of the amount and type of oil onboard, also ascertains that wreck stability will allow remediation. The cost of such an assessment ranges from 0.5-2 million SEK per ship wreck. To finance both ship wreck assessment and remediation of wrecks where no owner can be held responsible, establishment of a fund similar to that intended for remediation of contaminated land sites could be used. Additionally, the formation of a national competence centre to support the fund, gather knowledge in the field of ship wreck assessment and remediation and coordinate actions is recommended. Abstract: I Skagerrak finns 261 kända vrak som identifierats som potentiella miljöhot. Tjugo av dessa återfinns så nära den svenska kusten att de är inom länsgränsen för Västra Götalands län. Den största andelen vrak härrör från andra världskriget, varför många idag är sönderrostade och en del har redan börjat läcka olja. Trots att problemet uppmärksammats periodvis sedan mitten av sjuttiotalet finns fortfarande ingen lagstiftning som reglerar ansvaret för förebyggande åtgärder, avseende att förhindra framtida oljeutsläpp från de riskklassade vraken. Den här förstudien behandlar vrak i Skagerrak, men med stor sannolikhet finns det många ytterligare potentiellt miljöfarliga vrak längs resterande del av Sveriges kust. Således finns det ett behov av att upprätta en nationell databas över kända potentiellt miljöfarliga vrak, samt snarast lösa ansvars- och finansieringsfrågan för vidare hantering av vraken. Idag finns i princip inga tekniska hinder för att tömma vraken på olja, men tömningen kan vara mycket kostsam (uppskattningsvis 20-250 miljoner SEK per vrak). Kostnaden för en tömning måste dock jämföras med de socioekonomiska konsekvenser som uppkommer ifall motsvarande olja istället plötsligt kommer ut och förorenar kusten. För att befästa att en sanering är ekonomiskt försvarbar ur ett miljönyttoperspektiv är det därför av stor vikt att initialt genomföra en noggrann vrakinspektion, som kan verifiera mängd och typ av olja ombord, samt om vrakets skick tillåter sanering. Kostnaden för en detaljerad inspektion och riskbedömning är i storleksordningen 0.5-2 miljoner SEK per vrak. Finansieringen av såväl detaljerade inspektioner och riskbedömningar, som saneringsinsatser rörande vrak där ingen ägare kan ställas ansvarig, skulle kunna lösas på liknande sätt som tidigare gjorts vid instiftandet av en fond med medel för sanering av förorenad mark. I anslutning till en dylik fond skulle det vara gynnsamt att upprätta ett nationellt kompetenscentrum som samlar all kunskap inom området och kan stå för samordning av aktioner för att försäkra ett effektivt resursutnyttjande.