Abstract: För att försöka ge ökad kunskap om miljöindex för sjöfarten och ta fram beslutsunderlag för transportköpare, sjöfartsindustrin och myndigheter har en studie har genomförts som ett delprojekt i ett tioårigt samarbete mellan Chalmers och Göteborg Energi AB. Denna rapport är resultatet av delprojektet "ToE02 Utvärdering av energi- och miljöindex för sjöfart" som utförts vid institutionen för Sjöfart och marin Teknik på Chalmers. Projektresultatet utgör en startpunkt för att kunna utvärdera olika index vad avser användningsområde och användare. Studien i sig kan bidra till att förklara de olika begrepp för initiativ som ofta marknadsförs som miljöindex för fartyg. Dessutom kan det vara ett sätt att lösa de metodproblem som uppstått vid jämförelse mellan olika initiativ i tidigare studier. Användningsområden för indexen:De tre index som detaljstuderats kan användas på olika sätt, exempelvis av ett rederi för att marknadsföra miljöprestanda av sina fartyg samt jämföra med industriprestanda eller av en transportköpare för att välja fartyg och rederier utifrån deras prestandaresultat. Tredjepartsverifiering finns tillgängligt för alla tre index, vilket medför kvalitetskontroll av de uppgifter som används för att utföra prestandabedömningen. De tre indexen har många likheter, även om de även visar en stor variation i deras konstruktion och tillämpning. Den stora variationen kan förklaras med att olika intressenter är knutna till indexen. En generell slutsats är att egenskaperna hos ett visst index beror på tänkt användning av indexet, vilket i sin tur beror på tänkt användare och vilka som utvecklat indexet. Valet av index inom denna grupp är således beroende av användning och kommunikation snarare än ”kvalité” hos själva indexet. Generella användningsområden för denna rapport :För beslutsfattare inom sjöfartsnäringen kan denna rapport ge beslutsunderlag för val av index eller andra verktyg för miljökommunikation. Rapporten kan vidare ge underlag för företag att utvärdera sina leverantörers olika verktyg för marknadsföring av miljöprestanda. Den kan användas för att identifiera de verktyg som används av rederier och deras betydelse i relevant användningsområde, omfattning och grad av miljöprestanda, samt kvalitetskontroll. Företag kan vidare använda resultaten som en del av en större miljöstrategi för hela sin leverantörskedja. De kan välja ett relevant index (eller andra initiativ som identifierats i rapporten) som ett miljökrav på sina leverantörer. Leverantörers miljöprestanda kan lätt bedömas av många av de funna verktygen, men i olika grad, med olika aspekter och olika nivåer av kvalitetskontroll. Genom att välja ett initiativ som tydligt visar miljöprestanda av sjötransporter kan företag välja sina leverantörer därefter eller kräva att de presterar bättre. Detta skulle kunna möjliggöra marknadsföringsmässiga fördelar. En annan möjlighet är att flertalet initiativ har potential att minska transportkostnaderna, särskilt genom att peka på åtgärder för energieffektivitet, men också genom reducerade hamnavgifter i exempelvis Göteborgs Hamn. Användningsområden för Göteborg Energi som energileverantör till sjöfarten: Förutom de allmänna aspekterna på företags användning av miljöindex, ser vi ett par områden Göteborg Energi har möjlighet att bidra till minskning av miljöpåverkan från sjöfart och där detta kan mätas i index. Göteborg Energi har en roll i miljöpåverkan från sjötransporter genom att vara leverantör av energi till fartyg. I dag finns möjlighet att leverera ”landström” (”cold ironing”) till fartyg vid kaj och på så sätt eliminera behovet av hjälpmotorer för elgenerering. I Clean Shipping Index kan cold ironing för hjälpmotorer tillgodoräknas. För Göteborg Energi i egenskap av potentiell leverantör av naturgas, och i en framtid biogas, till sjöfartenligen kan nämnas att användningen av LNG som fartygsbränsle ger poäng i många indexsystem. Som tidigare nämnt kan ett bra resultat i ett index även innebära reducerade hamnavgifter. Användningen av LNG kan innebära minskade luftföroreningar i hamn och i t.ex. Göteborgs stad. Genom att investera i infrastruktur för LNG finns det alltså möjligheter för marknadssynergier mellan Göteborg Energi, rederier, hamnar och indexsystem. Abstract: In an attempt to provide increased knowledge of environmental indices for shipping and develop decision support for shippers, shipping industry and government agencies, a study was conducted as a sub-project of a ten year collaboration between Chalmers and Göteborg Energi AB. This report is the result of the sub-project "ToE02 Utvärdering av energi- och miljöindex för sjöfart" at the Department of Shipping and Marine Technology at Chalmers. The results provide a starting point for evaluation of different indices for specified uses and users. Increased demand for environmental, energy and sustainability information on products in a life cycle perspective has led to the development of a large number of different voluntary initiatives aimed at communicating the environmental performance of sea transport, such as databases, indices, labels and certificates. There is however a lack of scientific studies that applies the research area of environmental indices to shipping. The majority of previous studies on environmental indices for shipping have focused on comparing indices or to find successful parameters for developing a new index. This study has conducted an inventory of environmental initiatives applicable for communicating environmental performance of ships and shipowners. It has then identified and evaluated voluntary initiatives that are based on an indexing system; defined as ‘environmental performance indices’. The evaluation was conducted on three indices based on principal aspects and criteria found in literature. The results of the inventory showed a large diversity of 38 environmental performance initiatives related to a diversity of stakeholders. They had different scope, target groups and applications. Most existing initiatives are based on a set of environmental requirements or standards, where specific installed equipment, operational measures, management aspects or compliance with environmental legislation are rewarded in one way or another. Such rewards could be score points or for example reduced port dues. Some initiatives were however based on environmental performance data such as specific emission levels. Many further focused on air emissions and energy efficiency or carbon dioxide emissions. Ten initiatives were identified as environmental performance indices, though their inclusion within this definition was later discussed in further analysis. The following three indices were evaluated: (1) the Energy Efficiency Operational Indicator developed by the International Maritime Organization, (2) the Performance Metrics Tool developed by Clean Cargo Working Group, and (3) the Clean Shipping Index developed by the Clean Shipping Project. The indices each assess environmental performance based on data for individual vessels, which then is aggregated into a final index. The last two indices use scoring systems for different environmental areas and include performance requirements. These indices could be used for a shipowner to benchmark and market environmental performance of their ships, and for a transport buyer to select the ships and shipowners according to their performance results. Third-party verification exists for all three indices, which provides quality control of the data used for the performance assessment. It was concluded that the three indices have many similarities, though they show a large variation in their construction and application. The varieties of the three indices could be explained by the variety of stakeholders connected to them. It was concluded that the properties of a particular index depend on the indented use, which in turn depends on the intended users and the developer of the index. It was further concluded that the variety of different initiatives is problematic and shows a need for global standardized methods. The study could contribute to bring order to the variety of concepts of the different initiatives associated with environmental ship indices. It could also identify potential uses and users of the indices. In addition, it could be one way of solving methodological problems of comparison between different indices identified in earlier studies.