National Transport Library Research Database

Är ekonomiska styrmedel samhällsekonomiskt effektiva? (Is financial policy measurements socio-economic profitable?)

  • Andersson, Matts
  • WSP Sverige AB, Svenskt företag eller organisation, 556057-4880
Sponsors, duration, budget: Vinnova, Kungliga tekniska högskolan ; 2009-01-15 -- 2010-12-31 ; 2300000 kronorRegistration number:
  • Vinnova 200803206
Subject(s): Abstract: I detta projekt ämnar vi utröna hur man ska behandla marginalkostnaden för offentliga medel i samhällsekonomiska analyser av ekonomiska styrmedel. Frågan har störst betydelse för ekonomiska styrmedel, den är tämligen avgörande för om man (samhällsekonomiskt sett) ska prioritera tillgänglighet eller klimat. Den har också betydelse för den samhällsekonomiskt optimala avgiften (det är endast i ett samhälle där staten inte behöver ta in fiskala skatter som den optimala avgiften är lika med den externa marginalkostnaden). Den har även betydelse för infrastrukturinvesteringars lönsamhet, men här rör det sig mest om en förskjutning av nyttan då alla investeringar påverkas ganska lika (det har dock stor betydelse vid analyser av olika finansieringsformer). Studien utmynnar i rekommendationer om hur marginalkostnaden för offentliga medel och skattebaseffekten bör hanteras i kalkylen. Vi ger även rekommendationer om hur den optimala prissättningen bör påverkas om man tar hänsyn till marginalkostnaden för allmänna medel och skattebaseffekten. Bör man exempelvis höja eller sänka bränsleskatten eller trängselavgifterna? Då detta projekt inte syftar till direkt implementering kan vi inte definiera uppföljningsindikatorer i termer av kilo utsläpp eller dylikt. Vi föreslår istället följande uppföljningsindikatorer: - Har projektet påverkat den internationella vetenskapliga diskussionen på området? - Har projektet påverkat den nationella vetenskapliga diskussionen på området (främst om det har fört ASEK-debatten framåt)? - Har projektet påverkat den svenska diskussionen om ekonomiska styrmedel? Det första steget är en litteraturstudie om skattebaseffektens storlek och hur marginalkostnaden för offentliga medel bör tillämpas i kalkyler. Det andra steget är att testa skattebaseffektens storlek empiriskt. Detta görs på följande tre sätt: 1.I den första studien testar vi skattebaseffektens storlek för kilometerskatt och dieselskatt. Undersökningen görs med en faktoreftefrågemodell. Modellen är ursprungligen utvecklad för analys av effekterna av en utsläppsrättsmarknad för CO2. I samband med projektet Klimat, transporter och regioner inkluderades transportsektorn i modellen. En utdata från modellen är ändringar i produktion, det vill säga i skattebasen. 2.I den andra studien testar vi skattebaseffektens storlek vid ändringar av bensinskatten. Detta görs med Samlok. 3.I den tredje studien testar vi skattebaseffektens storlek vid införande och ändringar av trängselskatt. Även detta görs med Samlok. Till skillnad från studien av bränsleskatt måste vi även beräkna effekterna av inkomstspridning: då trängselskatten gör att människor med hög betalningsvilja kommer fram snabbare har den en ökande effekt på produktiviteten (som ska ställas mot den minskade effekten från den allmänna reskostnadshöjningen). Då kilometerskatt och bränsleskatt inte påverkar trängseln i särskilt hög grad kan man bortse från denna effekt där.Abstract: In this project we intend to explore how to deal with the marginal cost of public funds in the socio-economic analysis of economic policy measures. The question is most relevant to economic policy measures, it is quite crucial in determining if you (socio-economically speaking) should prioritize availability or climate. It also has importance for the socio-economically optimal rate of different instruments (only in a society where the state does not need to bring in fiscal taxes, is the optimal fee equal to the external marginal cost). It also has significance for infrastructure investments profitability, but here it is mainly a level shift, since all investments are affected quite similar (it is however important in the analysis of different forms of financing). The study concludes with recommendations on how the marginal cost of public funds and the tax effect should be handled in the cost benefit analysis. We also provide recommendations on how the optimal price should be affected if one takes into account the marginal cost of public funds and tax base effect. Should one raise or lower the fuel tax or the congestion charges? Since this project is not aimed at direct implementation, we can not define the monitoring indicators in terms of kilograms emissions or the like. We propose instead the following monitoring indicators: - Has the project had impact on the international scientific debate in the field? - Has the project had impact on the national scientific discussion in the field (mainly ´ASEK´)? - Has the project affected the Swedish debate on economic instruments?
Item type: