Abstract: Konkurrenskraften för svensk basindustri är beroende av väl fungerande infrastruktur. Svenska företag inom tung industri, främst företrädd av skogs- och stålindustrin, verkar på en internationell marknad. På den europeiska marknaden har svensk basindustri ett avståndshandikapp på i medeltal 600 km gentemot konkurrenter belägna på den europeiska kontinenten. Detta innebär ett stort transportberoende vilket medför höga kostnader, att en stor mängd energi förbrukas samt en betydande miljöpåverkan. Detta faktum har även uppmärksammats i Banverkets reviderade framtidsplan för järnvägen 2008-2015 där det nämns att svensk industri ofta har dubbelt så höga transportkostnader som kontinentaleuropeiska konkurrenter. Den relativa logistikkostnaden är dessutom högre för lågförädlat gods jämfört med högförädlat vilket gör det till en angelägen fråga för främst tung svensk industri. Samtidigt har den allmänna miljömedvetenheten ökat, vilket indirekt skapat större efterfrågan på järnvägstransporter. Det finns ett flertal etablerade planeringsdokument, handlingsplaner och program både från svenskt håll och från EU. Bland dessa kan nämnas Gods Framåt, Gröna godstransportkorridorer, TEN-T och Marco Polo. Bland dessa projekt finns ett flertal, möjliga, synergieffekter vilka är värda att uppmärksamma och belysa från svenskt håll på EU-nivå. Vidare är det viktigt att identifiera vilka järnvägsflöden som är intressanta för svensk exportindustri både från ett nutida och framtida perspektiv. Relevansen i detta har belysts av Transportindustriförbundet som i en skrivelse om ”gröna” godstransportkorridorer påtalat vikten av att från svenskt håll driva ovan nämnda frågor inför Sveriges ordförandeskap i EU hösten 2009.
Studiens syfte är att studera vilka potentiella korridorer som är viktiga för främst tung svensk exportindustri och vidare utreda insatser och investeringar vilka är nödvändiga för att skapa ”gröna” transportkorridorer i Sverige med adekvat kapacitet för anslutning till övriga Europa på linjer med speciella infrastrukturella egenskaper. Viktigt är även att beakta aktuella svenska omlastningsplatser så som exempelvis rangerbangårdar, hamnar och intermodala terminaler. Transporter till Kontinentaleuropa antas kunna ske till olika brytpunkter där exempelvis hamn eller rangerbangård kan vara korridorens slutpunkt. Studien förväntas påvisa infrastrukturella begränsningar som är nödvändiga att åtgärda för att skapa ett nätverk med sk. ”gröna” godstransportkorridorer.
Projektet förväntas kartlägga hur hållbara landbaserade transport- och logistiklösningar med eller utan anslutande sjötransporter kan utformas för att skapa hållbara, ”gröna” godstransportkorridorer utifrån svensk exportindustris krav. Viktiga godstransportkorridorer väntas bli identifierade genom att olika flöden/brytpunkter/delmarknader identifieras och olika transportlösningar mellan dessa jämföras. Vidare avses effekterna av infrastrukturella satsningar kvantifieras för tung svensk industri.Abstract: The competitiveness for Swedish basic industry depends on a functioning infrastructure. Heavy Swedish industry companies mainly represented by forest and steel industry act on an international market. On the European market, Swedish basic industry has an average distance handicap of 600 km compared to competitors on the European Continent. This results in a large dependency on transports inducing high costs, large energy consumption and significant environmental impact. These facts has also been elucidated in Banverket’s (The Swedish Rail Administration) revised future plan for 2008-2015 where it is mentioned that Swedish industry often has twice as high transport costs as competitors in continental Europe. Moreover, the relative logistics cost is higher for low refined goods compared to high refined goods making it an urgent question for, foremost, Swedish industry. At the same time, the common environmental consciousness has increased which has increased the demand for railway transports. There are a number of established Swedish and European (EU) planning documents, action plans and programmes. Among these, the following can be mentioned Gods Framåt (Goods Ahead), Green transport corridors for freight, TEN-T and Marco Polo. Amongst these projects there are several possible synergy effects worth noticing and elucidating from a Swedish perspective on EU-level. Furthermore, it is important to identify what railway flows that are interesting for Swedish export industry both from a present and future perspective. The relevancy has further been elucidated by The Swedish International Freight Association commenting the document “Green transport corridors for freight” where the importance to force these questions prior to the Swedish chairmanship in the EU autumn 2009 is emphasized.
The aim of the study is to identify which potential goods corridors that are important for, foremost, heavy Swedish export industry and furthermore investigate which efforts and investments that are required in order to create green transport corridors for freight in Sweden with adequate capacity for connection to the rest of Europe on lines with special infrastructural characteristics. It is also important to consider current Swedish places for transhipment, for instance marshalling yards, ports and intermodal terminals. Transports to continental Europe are assumed to take place to different breaking points where for instance ports or marshalling yards can be the target of the goods corridor.
The study is expected to demonstrate infrastructural limitations that are necessary to attend to in order to create a network of green transport corridors for freight. The project is intended to map how sustainable land based transport and logistics solutions with or without connecting sea transports can be formulated in order to create sustainable, green" transport corridors for freight on the basis of Swedish export industry's requirements. Important corridors for goods transportation are expected to be recognised by identifying different flows/breaking points/markets and by comparing different transport solutions in-between. Furthermore, the effects of infrastructural investments are to be quantified for heavy Swedish industry.