Abstract: På Vägverket Färjerederiets färjor är de installerade maskinerna dimensionerade för att klara effektbehovet under accelerationsfasen. Detta medför att vid marschfart är maskinerna kraftigt överdimensionerade och de arbetar alltså långt ifrån sin optimala driftspunkt, vilket bortsett från en högre bränsleförbrukning även för med sig en rad nackdelar såsom t.ex. en låg avgastemperatur. Bortsett från att maskinerna blir smutsigare invändigt, så gör den låga avgastemperaturen att partikelfilter och/eller SCR-system inte fungerar som de ska.
En av våra idéer för att lösa detta problem är att skapa en parallellhybridlösning. Idag har många färjor två dieselmotorer i vardera änden av färjan, sammankopplade med en remväxel, för att få tillräcklig effekt vid accelerationen. Om man istället skulle bygga ett system med en dieselmotor och en elmotor sammankopplade via en remväxel så skulle man kunna optimera dieselmotorn efter den effekt som behövs vid marschfart och sedan kunna stötta med elmotorn under accelerationen. Elmotorn skulle kunna få sin energi från ett batteri som laddas med landström nattetid, med den överkapacitet som ändå måste finnas i hjälpmaskineriet i händelse av en nödsituation eller också från huvudmaskinen under överfarten och vid lossning och lastning.
Projektförslaget skulle innebära att man tittade på en eventuell lösning enligt ovan, för att utreda vad som krävs för att genomföra en hybridlösning. Projektet ska ge svar på frågorna, vad blir bränsleekonomiskt mest lönsamt/energiaffektivast samt ge en kostnadsuppskattning (vad skulle en hybridlösning kosta att ta fram?)