National Transport Library Research Database

Efterkalkyler och hantering av risk och osäkerhet (Follow up analysis of investments and the management of risk and uncertainty)

  • Pyddoke, Roger
  • Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), Statligt forskningsinstitut, 202100-0704
Sponsors, duration, budget: Vägverket ; 2010-05-01 -- 2011-12-20 ; 990000 kronorRegistration number:
  • Vägverket AL90 B 2009:42585
  • Trafikverket 2010/14507
Subject(s): Online resources: Abstract: I detta projekt ämnar vi undersöka de osäkerheter som finns vid genomförandet av ett projekt. Syftet dels att kunna ge råd till projektledaren under byggperioden, dels att identifiera systematiska risker för olika typer av projekt. Det senare är till nytta både vid genomförandet och vid prioriteringen mellan projekt. Det finns rätt mycket gjort när det gäller uppföljningar av investeringskostnader, varför vi inte kommer att göra det inom detta projekt. Det finns däremot inte så mycket gjort som är till nytta i beslutssituationen där projektet redan är påbörjat och man vill se vad man bör undvika, det vill säga som stöder projektledaren (ett exempel är dock Cerums studie om Botniabanan). Det handlar alltså exempelvis om att se vad som är kostnadsdrivande inom projekten och vad som orsakar förseningar. Frågan är hur man kan undvika dessa saker och, om de uppstår, hur man bör prioritera. En vanlig paradox här är att det nästan alltid är lönsamt att betala för att undvika saker som kan orsaka förseningar i processen, men att dessa i sig sällan är lönsamma. Ett exempel på denna paradox är krav från Räddningsverket på ökad trafiksäkerhetsstandard. Dessa krav är i sig ofta mer vidsträckta än vad som är samhällsekonomiskt motiverat, men går man inte räddningsverket till mötes drar processen ut på tiden. Förlusten som de uppskjutna tillgänglighetsnyttorna innebär är oftast samhällsekonomisk mycket större än vad det hade kostat att höja trafiksäkerhetsstandarden. Ett liknande förhållande gäller på miljösidan: kostnaden för att exempelvis ersätta en våtmark är ofta bara en bråkdel av kostnaden i förlorad tillgänglighet av att processa om den (och därmed skjuta upp vägens färdigställande). Man har alltså en skillnad mellan kortsiktig och långsiktig optimering, som projektledaren behöver stöd för att kunna hantera. När det gäller uppföljning av kalkylresultat handlar det mest om att jämföra prognos och utfall för trafikflöden. Data finns vid Vägverket och Banverket som gör jämförelser mellan trafikflöden i verkligheten och i prognos fem år efter att projektet färdigställts. Banverket har dock länge pekat på att förutsättningarna aldrig blir som i prognoserna. Ett viktigt skäl är att alla objekt i en plan inte startar första året i tioårsperioden. Ett annat problem är att planer sällan fullföljs. Istället för att slutföra en bana startas nya projekt och den första banan byggs ut med sparlåga. Viktigt är alltså att kunna förklara varför prognoserna skiljer sig, inte bara att de gör det. Jämförelser görs bland annat av de omvärldsförutsättningar som användes med dem som blev. WSP (Transek) har gjort sådana uppföljningar av prognoser för Ostkustbanan och Svealandsbanan.Abstract: The purpose of is to study different aspects of risk for investment projects.
Item type: