National Transport Library Research Database

Hur vi behandlar lång sikt (How we treat the long term)

  • Hedström, Stina
  • WSP Sverige AB, Svenskt företag eller organisation, 556057-4880
Sponsors, duration, budget: Vägverket ; 2010-03-19 -- 2011-12-31 ; 1250000 kronorRegistration number:
  • Vägverket AL90 A 2009:42632
  • Trafikverket 2010/14515
Subject(s): Online resources: Abstract: Många av de samhällsekonomiska kalkyler som görs gäller objekt som har en mycket lång livslängd. Den långa sikten känns extra aktuell nu, dels på grund av att många stora projekt diskuteras, dels på grund av en del rekommendationer som rör den långa sikten har ändrats mycket de senaste åren (medan andra rekommendationer på området inte är lika uppmärksammade). I detta projekt ämnar vi ta ett samlat grepp. Detta innebär att vi behandlar följande: • Huruvida betalningsviljebaserade värderingar bör öka över tiden och hur vi i så fall bör behandla det i kalkylerna. Denna fråga har fört en undanskymd tillvaro i ASEK, det ursprungliga argumentet var att det skulle påverka räntan. Det nuvarande argumentet är att modellerna behöver utvecklas. Vi ser över ränteargumentet, ser över empirin (främst den pågående tidsvärdesstudien och HEATCO) samt beskriver hur modellerna (Samkalk och EVA) kan ändras för att ta hänsyn till detta. • Hur många prognosår/kalkylår man bör använda i kalkylerna. I FUD-projektet ”Kalkyler i storstad” benades det ut vilka teoretiska effekter man kan vänta sig av att endast använda ett prognosår (vad gäller kapacitet, effektsamband etc). En ”snurra” för att väga samman kalkylen utvecklades också. Den enda gång man räknat med fler prognosår är dock, oss veterligen, i VU för Förbifart Stockholm. I detta projekt ämnar vi undersöka effekterna för flera projekt, för att utifrån det kunna dra generella slutsatser. Slutsatserna gäller både effekternas storlek, riktning och hur man kan ta hänsyn till detta utan alltför stor arbetsinsats. En intressant avvägningsfråga är om beslutsunderlaget kan förbättras genom att göra fler prognoser men med förenklade modeller. Detta kan studeras genom att jämföra ett antal objektskalkyler gjorda med nuvarande metodik med motsvarande objekt utvärderade med flera prognosberäkningar som beskriver utvecklingen under projektets livslängd. De senare genomförs med såväl nu använda som förenklade varianter. Redan nu finns olika varianter av de regionala prognosmodellerna. Dessa behöver kalibreras för att möjliggöra en sådan jämförelse. Man kan dessutom överväga att pröva en förenklad variant av den nationella modellen. Problemet med långa körtider gäller främst den regionala modellen. När det gäller objekt av mer nationell karaktär är det kanske viktigare att studera hur känslig objektanalysen är för flera prognostidpunkter. Någon snabbvariant av den nationella modellen finns inte, men resultatet av analysen kan eventuellt motivera en sådan. Vi föreslår att såväl objekt med mer regional karaktär som objekt med mer nationell karaktär analyseras. Det kan vara tillräckligt att basera analysen på en region. • Vi analyserar om det finns saker i Sampers som bör ses över för att klara långsiktiga prognoser. • I ASEK 4 rekommenderas restvärdesberäkningar istället för de tidigare långa kalkylperioderna. Den formel som nu används för restvärdesberäkningar innebär att objekt med kort livslängd gynnas gentemot objekt med lång livslängd jämfört med tidigare beräkningsmetod (främst på grund av att trafiktillväxten inte finns med i formeln). Vi ser över frågan om restvärden kontra långa kalkylperioder samt vilka formler som finns för att beräkna restvärde. • Celest skriver en pm där vi är lite ”efterkloka” till användandet av EET, undersöker hur man gör i andra länder etc.Abstract: Many of the socio-economic calculations are made for items that have a very long life. The long-term feels particularly timely now, partly because many large projects being discussed, partly because some recommendations concerning the long term has changed much in recent years (while the other recommendations in this area are not as emphasized). In this project we intend to take a comprehensive approach. This means that we treat the following areas: • Whether the payment of willingness to pay based utilities should increase over time and how we should treat it in the models. This question has been conducting a secluded life in ASEK, the original argument was that it would affect interest rates. The current argument is that the models need to be developed. We examine the interest rate argument, review the empirics (mainly the current time value of the study and HEATCO) and describe how the models (Samkalk and EVA) can be modified to take account of this. • How many predictions / calculations should be used in the calculations. The RD & D project, "Calculations in bid cities" sorted out the theoretical aspects (in terms of capacity etc.). An Excelmodel for aggregating calculations were also developed. In this project we intend to investigate the effects of multiple projects, to be able to draw general conclusions. The findings apply to both the size and direction off the effects, and how to take this into account without too much effort. An interesting question is whether the balancing decisions base can be improved by making more predictions but with simplified models. This can be studied by comparing a number of objects calculated that with current methods with similar properties evaluated in several prospective calculations describing developments during the project lifetime. The later carried out with both the models used now and the simplified versions. Even now there are different variations of the regional forecast models. These need to be calibrated to allow such a comparison. One can also consider examining a simplified version of the national model. We propose that both objects with more regional character, objects with more national character is analyzed. It may be sufficient to base the analysis on one region. • We analyze whether there are things in the Sampers and should be revised to cope with long-term forecasts. • ASEK 4 recommends residual value calculations instead of the previous long calculation periods. The formula currently used for residual calculations means that objects with short-lived benefit over objects with a long life compared to previous method (mainly due to traffic growth does not appear in the formula). We look at the issue of residual values versus long calculation periods, and possible formulas to calculate the residual value. • Celest writes a pm with thoughts on the use of EET, examining how they do in other countries, etc.
Item type: